Hur mycket el drar en värmepump? Räkneexempel för luft, luft-vatten och berg

Elförbrukningen för en värmepump följer en enkel regel: husets värmebehov delat med pumpens årsvärmefaktor. Det svåra är att veta vilka siffror du ska räkna med. Nedan går vi igenom formeln, räknar på ett genomsnittligt småhus med tre typer av värmepumpar och visar vad det blir i kronor. Alla antaganden står utskrivna så att du kan byta ut dem mot dina egna.

Så räknar du: värmebehov delat med SCOP

Årsvärmefaktorn, SCOP, visar hur mycket värme pumpen ger per kWh el över en hel uppvärmningssäsong. Energimyndigheten förklarar att en årsvärmefaktor på 3 betyder att varje kilowattimme el ger 3 kilowattimmar värme. Formeln blir:

El per år (kWh) = värme från pumpen (kWh) ÷ årsvärmefaktor + värme från elpatron eller annan eltillsats (kWh)

Den sista delen glöms ofta bort. Värme som inte pumpen klarar tas av en elpatron, och där ger en kWh el ungefär en kWh värme.

Två saker gör att SCOP-värdet på energimärkningen inte kan användas rakt av:

• Varmvattnet ingår inte. Enligt Energimyndigheten räknas värmningen av tappvarmvatten inte in i den årsvärmefaktor som visas.
• Klimatzonen spelar roll. Samma pump får olika SCOP i kallt, genomsnittligt och varmt klimat. För svenska förhållanden rekommenderar Energimyndigheten att du tittar på värdena för kallare klimat.

Mer om hur värdena tas fram förklarar vi i guiden om SCOP och COP.

Utgångsläget: ett genomsnittligt småhus

Ett genomsnittligt svenskt småhus använde 14,2 MWh, alltså 14 200 kWh, för uppvärmning och varmvatten 2024. Det motsvarar cirka 90 kWh per kvadratmeter, utan hushållsel. Siffrorna kommer från Energimyndighetens energistatistik för småhus. 2024 års värden är modellskattade, och ny statistik publiceras den 19 november 2026.

Av värmebehovet räknar vi med att 3 000 kWh går till varmvatten. Energimyndigheten räknar med knappt 3 000 kWh varmvatten per år i sitt eget räkneexempel för en villa. Resten, 11 200 kWh, är värme till rummen.

Räkneexempel: elförbrukning för bergvärme, luft-vatten och luftvärmepump

Värdena för årsvärmefaktor och täckning är våra antaganden, inte uppmätta värden för någon viss pump. De ska spegla hela året, inklusive varmvatten och kalla dagar, och är därför lägre än vad många pumpar har på energimärkningen.

Så har vi valt värdena:

• Bergvärme: Boverket skriver att en berg-, jord- eller sjövärmepump kan ge upp till fyra gånger mer energi än den använder i el. Vi räknar lägre, med 3,5, eftersom varmvatten och tillsats ingår.
• Luft-vatten: Energimyndighetens räkneexempel använder en luft-vattenvärmepump med SCOP 3,2, utan varmvatten. Vi räknar med 3,0 för hela behovet.
• Luft-luft: Den värmer bara rummen, inte varmvattnet. Hur stor del av rumsvärmen den klarar beror på planlösningen, eftersom varmluften måste kunna spridas. Hälften är ett antagande, och i ett öppet hus kan det bli mer.

En frånluftsvärmepump har vi inte räknat på. Hur mycket värme den kan ge beror på ventilationsflödet, och Energimyndigheten skriver att frånluften inte alltid räcker till hela behovet. Resten tas av en elpanna, som ofta är inbyggd i pumpen. För att räkna på ditt hus behöver du veta ditt ventilationsflöde.

Vad betyder det i kronor?

Enligt SCB betalade hushåll som använder minst 15 000 kWh per år i snitt 234 öre per kWh första halvåret 2026, allt inräknat. Av det var elhandel 94 öre, elnät 57 öre, energiskatt 36 öre och moms 47 öre. Med det priset blir räkneexemplen:

Snittpriset är ett genomsnitt för hela landet, och ditt pris kan bli ett helt annat. Var i landet du bor spelar stor roll. Spotpriset i oktober 2026 var 30,4 öre/kWh i elområde 1 och 156,7 öre/kWh i elområde 4, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Det är före påslag, nätavgift, skatt och moms. Samma 1 000 kWh kostade alltså 304 kr i elhandel i norr och 1 567 kr i söder den månaden. Energiskatten är 36,0 öre/kWh före moms 2026, och i vissa kommuner i norra Sverige är den 9,6 öre lägre.

Byt därför ut 2,34 kr mot ditt eget pris per kWh från elräkningen. Det gör du enklast i besparingskalkylatorn, där du också kan ändra värmebehov, årsvärmefaktor och täckningsgrad.

De kallaste dagarna: därför ökar förbrukningen

Hur mycket el pumpen drar varierar mycket över året. När det är kallt behöver huset mer värme, och samtidigt har en luftvärmepump mindre värme att hämta. Energimyndigheten skriver att luftvärmepumpar därför inte fungerar lika effektivt i norra Sverige, och Boverket att det de kallaste dagarna kan behövas extra värme från en annan källa. I Energimyndighetens räkneexempel kommer allt mer av värmen från elpatronen ju kallare det blir.

Exempel med antagna värden: samma 6 kWh värme kräver

• 1,5 kWh el när pumpen arbetar med värmefaktor 4,
• 3 kWh el när värmefaktorn sjunker till 2 i kyla,
• 6 kWh el om elpatronen ger värmen.

Bergvärme påverkas mindre, eftersom temperaturen i berget enligt Energimyndigheten är ungefär densamma året om. Enligt äldre bransch- och kommunmaterial dimensioneras ändå även bergvärmepumpar ofta så att de inte klarar hela effektbehovet de kallaste dagarna. Ett faktablad från Installatörsföretagen ger exemplet att en pump som täcker 80 procent av effektbehovet klarar cirka 95 procent av årets energibehov. Resten tas av elpatronen. Rätt nivå för ditt hus avgör installatören, och det beskriver vi i guiden om att dimensionera en värmepump.

Därför kan tillsatsen dra mer än du tror

Elpatronen är en vanlig orsak till att förbrukningen blir högre än väntat. Den kan gå mer än planerat om:

• pumpen är för liten för huset, så att tillsatsen behövs fler dagar om året.
• pumpen står i reservläge eller hjälpdrift efter ett larm. NIBE skriver att hjälpdrift inte är samma sak som att rätta till felet, och då kan elpatronen stå för värmen. Kontakta installatören.
• varmvattnet behöver extra värme. Boverket påpekar att tillsatsvärme kan behövas för att varmvattnet ska bli tillräckligt varmt för att motverka legionella.
• frånluften inte räcker i ett hus med frånluftsvärmepump, så att elpannan får ta en stor del.

Använder du en luft-luftvärmepump för att kyla på sommaren drar den också el. Boverket och Energimyndigheten påpekar att kylningen äter upp en del av besparingen.

Så sänker du elförbrukningen – säkra åtgärder

Det här kan du göra själv utan att röra köldmediekretsen eller elinstallationen:

• Sänk inomhustemperaturen. En grad lägre minskar energin för uppvärmning med ungefär fem procent, enligt Energimyndigheten.
• Låt termostaterna vara öppna. NIBE rekommenderar för sina system att termostaterna står på max i så många rum som möjligt och att temperaturen styrs via värmepumpen. Följ manualen för ditt fabrikat.
• Ställ inte möbler framför element och termostater, enligt Energimyndigheten.
• Rengör filtren i en luft-luftvärmepump enligt manualen. Boverket anger ungefär var tredje vecka och Daikin varannan vecka.
• Håll utedelen fri från snö, löv och is, så att luften kan passera, enligt tillverkarnas manualer.
• Spara varmvatten. I Energimyndighetens exempel minskar effektiva kranar och duschmunstycken varmvattnet från knappt 3 000 till 2 300 kWh per år.
• Följ upp förbrukningen första året efter installationen. Ser du inte den minskning du väntade dig råder Boverket dig att undersöka om något är fel eller kan förbättras.