Dimensionera värmepump – så väljs rätt effekt för huset

Värmepumpen ska vara stor nog att ge huset värme och varmvatten hela vintern, men inte så stor att du betalar för effekt som sällan används. Var gränsen går beräknar installatören utifrån ditt hus. Det du kan göra är att ge rätt underlag och ställa rätt frågor – och förstå varför svaret sällan blir "den största modellen".

Effekt och energi är två olika saker

Effekt mäts i kilowatt (kW) och anger hur mycket värme pumpen kan ge i varje ögonblick. Energi mäts i kilowattimmar (kWh) och anger hur mycket värme huset använder under en tid. En pump som ger 5 kW i tio timmar har levererat 50 kWh.

Installatörsföretagen beskriver i ett äldre faktablad att storleken räknas fram ur husets effektbehov – den effekt huset behöver när det är som kallast. Den beror på hur huset är byggt och var i landet det ligger. I faktabladets exempel använder en villa på 150 m² med vattenburen elvärme cirka 20 000 kWh per år till värme och varmvatten. Effektbehovet beräknas till 10 kW och bergvärmepumpen dimensioneras till cirka 7 kW.

Täckningsgrad: pumpen tar sällan hela toppen

Berg- och jordvärmepumpar dimensioneras ofta så att de inte klarar hela effektbehovet de kallaste dagarna, men ändå täcker nästan hela årets energibehov. De kalla topparna är få, så en mindre pump kan gå många timmar och ändå leverera det mesta av värmen. Resten tar en elpatron eller annan tillsats.

Båda källorna är äldre, och vi har inte hittat nyare myndighetsuppgifter med siffror. Se dem som exempel på hur branschen resonerar. Rätt nivå för ditt hus bestämmer installatören.

Installatörsföretagen anger två skäl till att pumpen ofta underdimensioneras: den blir billigare i inköp, och den går med färre starter och stopp, vilket sliter mindre på delarna. Pumpen arbetar också effektivast när den går för fullt.

Därför är den största pumpen inte den bästa

Energimyndigheten skriver att den värmepump som har högst effekt inte nödvändigtvis är bäst i ditt hus. Storleken ska utgå från behovet av värme och varmvatten, och myndigheten råder dig att ta hjälp av installatören.

• Högre pris utan nytta. Effekt som bara behövs några dygn om året kostar ändå i inköp.
• Mer slitage. Tillverkaren Qvantum skriver att en över- eller underdimensionerad pump kan ge onödigt slitage och kortare livslängd.
• Framtida åtgärder. Planerar du att tilläggsisolera eller byta fönster ska det vägas in. Annars får du enligt Installatörsföretagen en överdimensionerad och onödigt dyr värmepump. Boverket skriver att ett minskat effektbehov kan ge en mindre pump och ett grundare borrhål.
• För liten är inte heller bra. Ju mindre pumpen är, desto mer får elpatronen göra – och den ger bara lika mycket värme som den drar el.

Eldar du regelbundet i en kamin påverkar det också. Installatörsföretagen råder dig och installatören att komma överens om hur mycket kaminen ska räknas med.

Varmvattnet ska räknas in

Boverket skriver att berg-, jord- och sjövärme ska dimensioneras så att anläggningen täcker både värme och varmvatten. Berätta därför för installatören hur ni använder varmvatten i dag – hur många ni är, om ni har badkar och om förbrukningen väntas öka.

För luft-vattenvärmepumpar som också gör varmvatten påminner Boverket om risken för legionella. Räcker inte pumpens effekt för att hålla vattnet tillräckligt varmt kan en tillsatsvärmare behövas – hur det löses i din anläggning är en fråga för installatören.

Borrhålets eller kollektorslangens längd

Vid berg-, jord- och sjövärme omfattar dimensioneringen enligt Boverket både pumpens effekt och längden på borrhålet eller kollektorslangen. Det är två delar av samma beräkning.

• Bergvärme: Borrhålet för en villa är ofta mellan cirka 90 och 200 meter, enligt Kramfors kommuns energirådgivning. Installatörsföretagens faktablad anger att man kan ta ut 30–50 watt per meter borrhål. Båda uppgifterna är ungefärliga – djupet räknas fram för det enskilda huset och berget.
• Jordvärme: Kollektorslangen är ofta 200–600 meter lång och grävs ned på ungefär en meters djup, enligt samma infoblad. Det kräver en stor tomt.

Längden handlar om borrhålets uthållighet över många år, inte bara om första vintern. Svenska Kyl & Värmepumpföreningen betonar att anläggningen inte får ta ut mer värme än vad som tillförs borrhålet. Hur borrningen går till och vad den kräver av tomten läser du i guiden om att borra för bergvärme.

Luft-luft: ett komplement, inte hela lösningen

En luftvärmepump värmer rumsluften men kan inte värma tappvarmvatten, enligt Energimyndigheten. Den passar bäst som komplement, till exempel i hus med direktverkande el. Svenska Kyl & Värmepumpföreningen svarar nej på frågan om den kan klara hela husets värmebehov.

Två saker påverkar hur mycket den kan bidra:

• Planlösningen. Boverket skriver att den passar bäst i hus med öppen planlösning, där varmluften kan cirkulera. Inomhusdelen bör sitta centralt.
• Klimatet. Pumpar som hämtar värme ur uteluften ger mindre effekt när det är riktigt kallt och behöver ofta extra värme de kallaste dagarna. Energimyndigheten skriver att de därför inte fungerar lika effektivt i norra Sverige.

När du jämför modeller: titta på värdena för kallare klimat på energimärkningen, som Energimyndigheten rekommenderar. Vad siffrorna betyder förklarar vi i guiden om SCOP och COP.

Radiatorer och framledningstemperatur

Ju lägre temperatur pumpen behöver skicka ut i radiatorerna, desto effektivare går den. Inför en luft-vattenvärmepump råder Boverket dig att kontrollera att radiatorer och rör klarar en framledningstemperatur på 55 grader. Är systemet byggt för varmare vatten kan vissa radiatorer behöva bytas mot större.

Installatörsföretagen anger att effektiviteten sjunker med 1–3 procent för varje grad högre framledningstemperatur. Vattenburen golvvärme kan gå med lägre temperatur, och Energimyndigheten skriver att alla värmepumpar utom luft-luft blir effektivare med golvvärme.

Byter du från ved, olja eller pellets?

Har huset självdragsventilation hjälper den varma skorstenen till att driva ventilationen. När pannan försvinner blir skorstenen kallare och ventilationen kan försämras. Boverket varnar för lukt, fukt och sämre luftkvalitet inomhus, och för fuktproblem på vinden.

Källaren förlorar också pannans spillvärme. Boverket skriver att du kan behöva komplettera med radiatorer i källaren, och i vissa fall mekanisk ventilation. Ta upp ventilationen och källaren med installatören redan när du begär offert.

Det här behöver installatören av dig

Be installatören redovisa i offerten hur effekten har beräknats och vilken del av årsbehovet pumpen väntas täcka. Räkna med att installatören vill se huset och det nuvarande värmesystemet innan offerten lämnas. Du bidrar med korrekta uppgifter om förbrukning och hus.

Elanslutningen görs av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Checklistan råder dig också att fråga elbolaget om abonnemanget behöver ändras.

Spara förbrukningssiffrorna. Boverket råder dig att dokumentera hur mycket energi huset använder före bytet och följa upp det första året efteråt – då ser du om pumpen gör det den var dimensionerad för.

Frågor att ställa om dimensioneringen

1. Hur har ni räknat fram husets effektbehov, och vilka uppgifter har ni använt?
2. Hur stor del av effektbehovet och av årets energibehov täcker pumpen, och hur mycket får elpatronen ta?
3. Vilken framledningstemperatur behövs den kallaste dagen, och räcker radiatorerna?
4. Hur långt blir borrhålet eller kollektorslangen, och hur har ni räknat fram det?
5. Hur mycket varmvatten klarar anläggningen, och hur hålls det tillräckligt varmt?
6. Har ni räknat med kaminen och de åtgärder vi planerar?
7. Behöver huvudsäkringen eller elabonnemanget ändras?

Får du olika svar från olika företag är det en signal att jämföra underlagen, inte bara priset. Energimyndigheten skriver att en certifierad installatör vet hur en värmeanläggning ska dimensioneras, installeras, optimeras och underhållas – läs mer om hur du väljer installatör.