Bergvärme – så fungerar en bergvärmepump och när den passar

Värmekälla

Berggrunden via energibrunn

Varmvatten

Ja

Kräver vattenburet system

Ja

Investering

100 000–280 000 kr enligt fem kommersiella källor

Vad är bergvärme?

Bergvärme är ett sätt att värma huset med energi som finns lagrad i berggrunden under tomten. En bergvärmepump står inomhus och är kopplad till ett borrhål, en energibrunn, där en slang med vätska hämtar upp värmen. Pumpen höjer temperaturen och lämnar värmen till husets vattenburna värmesystem och till varmvattnet i kranar och duschar.

Fördelen med berget som värmekälla är att temperaturen där är ungefär densamma året om. Därför fungerar bergvärme över hela landet, från norr till söder, skriver Energimyndigheten. Boverket anger att en värmepump för berg, jord eller sjö kan ge upp till fyra gånger mer energi än den el den använder.

Bergvärme är vanligt i Sverige. Enligt Energimyndighetens statistik hade omkring 443 000 småhus en berg-, jord- eller sjövärmepump 2024, ungefär lika många som hade en luftvärmepump. Pumpen i ett jord- eller sjövärmesystem fungerar i princip likadant – det som skiljer är var värmen hämtas. Läs mer om jordvärme och sjövärme om du inte kan eller vill borra.

Så fungerar bergvärme

En bergvärmeanläggning består av tre delar: energibrunnen med en kollektorslang, värmepumpen och husets värmesystem. Kretsen fungerar ungefär så här:

1. Värmen hämtas ur berget. En vätska, köldbäraren, pumpas runt i kollektorslangen i borrhålet. På vägen ner och upp tar den upp värme från berget och grundvattnet runt hålet.
2. Värmepumpen höjer temperaturen. Inne i pumpen lämnar köldbäraren över värmen till pumpens köldmediekrets, där en kompressor höjer temperaturen till en nivå som räcker för att värma huset.
3. Värmen går ut i huset. Det uppvärmda vattnet går till radiatorer eller golvvärme och till varmvattenberedaren.
4. Köldbäraren går tillbaka ner. Den nu kallare vätskan går tillbaka ner i borrhålet för att värmas upp igen.

Vill du förstå själva köldmediekretsen – förångare, kompressor och kondensor – finns den förklarad steg för steg i guiden om hur en värmepump fungerar.

Borrhålet laddas upp igen på sommaren

Borrhålet återladdas sommartid, när värmebehovet är litet, skriver Boverket. Branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen anger att temperaturen i borrhålet stabiliseras efter ungefär fem år och då blir några grader lägre än före borrningen. Det förutsätter att anläggningen inte tar ut mer värme än vad som tillförs borrhålet – alltså att den är rätt dimensionerad.

Samma stabila temperatur kan användas åt andra hållet. Boverket beskriver frikyla, där borrhålets temperatur på cirka 10 °C sommartid används för att kyla huset. Det kräver extra utrustning som fläktkonvektorer, men ingen el för att producera kyla.

När passar bergvärme?

Bergvärme är en stor investering som ger mycket tillbaka i rätt hus. Boverket skriver att bergvärme passar bäst i hus med stort behov av uppvärmning och varmvatten, och Energimyndigheten beskriver bergvärmepumpen som ett alternativ för större hus med många boende. Det här är de viktigaste förutsättningarna:

Står du mellan bergvärme och en luft-vattenvärmepump handlar valet ofta om investering, klimat och tomt. Vi går igenom skillnaderna i jämförelsen bergvärme eller luft-vattenvärmepump.

Dimensionering i korthet

En bergvärmeanläggning ska dimensioneras för både värme och varmvatten. Enligt Boverket gäller dimensioneringen två saker: värmepumpens effekt och borrhålets längd. Den görs av installatören utifrån husets energibehov och tomtens geologi. Energimyndigheten påpekar att pumpen med högst effekt inte nödvändigtvis är bäst – rätt storlek beror på hur mycket värme och varmvatten huset behöver.

En bergvärmepump dimensioneras ofta så att den inte klarar hela effektbehovet de allra kallaste dagarna men ändå täcker huvuddelen av årets energi. Ett äldre branschexempel från Installatörsföretagen är att 80 procent av effektbehovet täcker cirka 95 procent av energibehovet, och att resten tas av en elpatron. Rätt nivå för ditt hus avgörs av installatören. Läs mer om hur en värmepump dimensioneras och vilka underlag du kan ta fram själv.

Borrhålet – djup och placering i korthet

Ett borrhål för bergvärme till en villa är ofta mellan cirka 90 och 200 meter djupt, enligt kommunal energirådgivning och Installatörsföretagen. Någon myndighetssiffra finns inte, och rätt djup räknas fram för det enskilda huset. Djupet beror på husets energibehov, berggrunden och hur djupt det är ner till fast berg.

SGU:s vägledning Normbrunn –16 ger några riktmärken som påverkar både placering och pris:

• Brunnen ska vara tät ner till minst två meter i fast berg och minst sex meter från markytan. Är jordlagret tjockt behövs därför foderrör genom jorden.
• Minst 20 meter rekommenderas mellan två energibrunnar och minst 30 meter till en bergborrad vattenbrunn.
• Har grannarna inga brunnar bör energibrunnen ligga minst 10 meter innanför tomtgränsen.

Avstånden är rekommendationer, och kommunen kan ställa egna krav. Själva borrningen gör en brunnsborrare – SGU råder dig att alltid anlita en certifierad borrare och att kontakta kommunen i förväg. Borraren är skyldig att rapportera brunnen till SGU inom tre månader, så be om en kopia av brunnsprotokollet. Mer om borrdjup, foderrör och vad som händer på tomten finns i guiden om att borra för bergvärme.

Anmälan och tillstånd i korthet

Den som vill installera en värmepump som hämtar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten måste först anmäla det till kommunens miljönämnd. Det framgår av 17 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kommunen får också kräva tillstånd i hela eller delar av kommunen. Inom vattenskyddsområden gäller normalt tillståndsplikt eller förbud mot borrning.

Förordningen anger ingen handläggningstid. Kommunerna har egna rutiner – Tingsryds kommun vill till exempel ha anmälan minst sex veckor innan arbetet börjar – och de tar ut en avgift. Hoppar du över anmälan blir det en miljösanktionsavgift på 1 000 kronor, och 3 000 kronor om kommunen kräver tillstånd och du saknar det. Vad som gäller i olika fall går vi igenom på sidan om tillstånd och regler.

Det första året efter installationen

En ny bergvärmeanläggning behöver ofta trimmas in. Boverket ger några råd för tiden efter installationen:

• Värmekurva och tryck. Se till att värmekurvan och vattentrycket i värmesystemet är rätt inställda. Be gärna installatören om hjälp – fel kurva ger antingen för kallt inne eller onödigt hög elanvändning.
• Köldbärare i expansionskärlet. Under den första vintern kan köldbärarvätska behöva fyllas på i expansionskärlet, så att värmeupptagningen från borrhålet blir effektiv. Be installatören kontrollera nivån och fylla på vid behov.
• Följ upp förbrukningen. Jämför husets energianvändning under första året med hur det var före. Ser du inte den minskning du räknat med kan något vara fel eller gå att förbättra.
• Se över elabonnemanget. Har elbehovet minskat kan det gå att sänka huvudsäkringen och därmed den fasta kostnaden.

Bytte du från ved, olja eller pellets? Då blir skorstenen kallare, vilket kan försämra självdragsventilationen och göra källaren kallare. Boverket rekommenderar att du ser över ventilationen i samband med bytet.

Energiklass och effektivitet

Bergvärmepumpar hamnar normalt i energiklass A++ eller A+++ på energimärkningen, enligt Energimyndigheten. Klassen för rumsuppvärmning visas på en skala från A+++ till D och klassen för varmvatten på en egen skala från A+ till F.

Energiklassen gäller ett genomsnittligt europeiskt klimat. För svenska förhållanden rekommenderar Energimyndigheten att du framför allt tittar på uppgifterna för kallare klimat. Hur du läser etiketten, vad årsvärmefaktorn betyder och varför temperaturen i värmesystemet påverkar effektiviteten förklarar vi i guiden om SCOP och COP.

Hur länge håller bergvärme?

Det finns ingen officiell livslängd från någon myndighet. Tillverkaren Qvantum anger att en välskött värmepump i genomsnitt håller 15–20 år. Kommersiella prisguider som 1KOMMA5° och Boio anger ungefär 20–25 år för bergvärmepumpar. Se siffrorna som ungefärliga.

Borrhålet och kollektorslangen håller normalt mycket längre än själva pumpen. När pumpen en dag byts behöver borrhålet därför inte nödvändigtvis borras om, men installatören bör kontrollera att det räcker för den nya pumpens effekt. Vad som påverkar livslängden och när ett byte brukar bli aktuellt finns i guiden om hur länge en värmepump håller.

Bidrag och ROT-avdrag för bergvärme

Sedan 1 september 2026 går det att söka det statliga bidraget för energieffektivisering i småhus, som kallas "Villaeffekten", för bland annat en bergvärmepump. Bidraget täcker högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per småhus. För att få det ska huset vara ett en- eller tvåbostadshus med värdeår före 1990 som inte är anslutet till fjärrvärme. Du ska bo i huset stadigvarande senast när du begär utbetalning, och den du betalar för arbetet ska ha F-skatt.

Pumpen måste dessutom ligga i någon av de två högsta energiklasser som är vanligt förekommande för produktgruppen, enligt EU:s produktdatabas EPREL. Eftersom bidraget bara gäller materialet kan du samtidigt få ROT-avdrag för arbetet. Villkor, ansökan och tidsfrister finns samlade på sidan om bidrag för värmepump.

Vad kostar bergvärme?

Bergvärme är en av de dyraste värmepumpslösningarna att installera, eftersom borrningen kommer till – kommersiella prisguider anger sexsiffriga belopp, och priset beror främst på borrdjupet, jordlagret och om huset redan har vattenburen värme. Intervall per källa och vad som ingår finns i vår genomgång av vad bergvärme kostar.

För- och nackdelar med bergvärme

Är du osäker på om bergvärme är rätt för just ditt hus kan värmepumpsguiden ge en första fingervisning utifrån värmesystem, hustyp och klimat. Det slutliga beskedet om borrdjup, effekt och kostnad kommer från installatörens platsbesök och offert.

Se 20 bergvärmepumpar från olika tillverkare, med tekniska data och källor.