Jordvärme och sjövärme – så fungerar ytjord- och sjövärmepumpar

Värmekälla

Ytjorden via kollektorslang

Varmvatten

Ja

Kräver vattenburet system

Ja

Investering

Källorna går för långt isär för att ange ett intervall

Vad är jordvärme och sjövärme?

Jordvärme och sjövärme är två sätt att hämta värme till en värmepump utan att borra. Pumpen i huset är samma typ som vid bergvärme – en så kallad vätska-vattenvärmepump som värmer både radiatorer eller golvvärme och tappvarmvattnet. Installatörsföretagen beskriver det som att jord-, sjö- och bergvärmepumpar fungerar i princip likadant. Det som skiljer är var värmen hämtas.

• Jordvärme (ytjordvärme) – en kollektorslang grävs ner i tomten. Energimyndigheten kallar pumpen markvärmepump, och orden används om samma sak.
• Sjövärme – kollektorslangen läggs på botten av en sjö eller ett vattendrag.

I båda fallen cirkulerar en frostskyddad vätska i slangen, tar upp värme ur omgivningen och lämnar den till värmepumpen inomhus. Hur själva pumpen och borrhålsvarianten fungerar beskriver vi på sidan om bergvärme.

Så fungerar ytjordvärme

Värmen i ytjorden är i grunden lagrad solenergi, skriver Installatörsföretagen. Under vintern hämtar slingan värme ur jorden, och under sommaren laddas marken upp igen, skriver Boverket.

Slangen läggs i slingor på ett jämnt djup. Uppgifterna om mått kommer från kommunal energirådgivning och branschen, inte från någon myndighet, och varierar något:

Hur lång slangen ska vara är en del av dimensioneringen. Boverket skriver att dimensioneringen vid jordvärme gäller både värmepumpens effekt och kollektorslangens längd, och att anläggningen ska täcka både värme och varmvatten. Det är installatören som räknar fram den.

Vilken tomt krävs för jordvärme?

Energimyndigheten beskriver markvärmepumpen som ett alternativ till bergvärme för större hus med många boende, på platser där det inte går att borra i berget. Den kräver god tillgång på mark. Kramfors kommuns energirådgivning skriver att jordvärme passar hus med stor tomtyta eller åkermark i närheten.

Alla ytor fungerar inte lika bra. Installatörsföretagen nämner i ett äldre faktablad att betesmark som gränsar till huset kan passa utmärkt, medan åkermark som plöjs och bearbetas regelbundet är olämplig. Stenig mark kan vara besvärlig att gräva i och kan kräva material för att återfylla.

Innan du begär offert är det bra att ha svar på några frågor:

• Hur stor sammanhängande yta finns som kan grävas upp, och vad ska den användas till sedan?
• Vilken jordart är det – lera, sand eller sten?
• Finns det ledningar, dränering eller annat i marken där slangen ska ligga?
• Har huset vattenburet värmesystem i dag, eller behöver det installeras?

Sjövärme – värme från sjöbotten

Vid sjövärme läggs kollektorslangen på botten av en sjö eller ett vattendrag nära huset. Kramfors kommuns energirådgivning skriver att det är av största vikt att slangen inte kan flyta upp eller fastna i ankare, och att sjövärme passar hus med stort värmebehov nära en sjö eller ett vattendrag.

Alingsås kommun beskriver i ett äldre informationsblad att slangen förses med tyngder och att den skyddas bättre ju djupare den ligger. Övergången mellan land och sjö är en känslig punkt. Ankare, fiskeredskap och is i strandkanten kan skada slangen, och dess läge bör märkas ut. Kommunen skriver också att köldbärarvätskan ska vara så miljöanpassad som möjligt, eftersom ett läckage hamnar direkt i vattnet.

Fler myndigheter kan bli inblandade

Sjövärme kräver anmälan till kommunen precis som berg- och jordvärme. Kramfors kommun påpekar att tillståndsprocessen kan bli komplicerad, eftersom installationen kan påverka livet i sjön. Utöver det finns två saker att känna till:

• Vattenverksamhet. Att lägga ner ett rör eller en ledning i ett vattenområde är enligt Länsstyrelsen en vattenverksamhet som ska anmälas, och du får inte börja innan länsstyrelsen har fattat beslut. Strandskydd och andra skyddsbestämmelser kan också gälla.
• Vems vattnet är. Ska slangen ligga i någon annans vatten behöver frågor om intrång och ersättning lösas med ägaren. Länsstyrelsen prövar inte sådana frågor i ett anmälningsärende – kommer ni inte överens krävs i stället tillstånd från mark- och miljödomstolen.

Hur en kollektorslang för sjövärme bedöms kan variera, så kontakta både kommunens miljönämnd och länsstyrelsen tidigt.

Anmälan och regler

Anmälningsplikten i 17 § förordningen (1998:899) gäller alla värmepumpar som tar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten – alltså även en markslinga i trädgården och en slang i sjön. Anläggningen ska anmälas till kommunens miljönämnd innan den inrättas, och kommunen kan kräva tillstånd i vissa områden eller i hela kommunen. Boverket råder dig att kontrollera med kommunen om du behöver bygglov eller tillstånd för att lägga slinga i jord eller sjö.

Enligt förordningen om miljösanktionsavgifter kostar en anläggning utan anmälan 1 000 kronor i avgift, och 3 000 kronor om den saknar ett tillstånd som kommunen kräver. Mer om anmälan, handläggning och avgifter finns på sidan om tillstånd och regler.

Effektivitet, kyla och livslängd

Markvärmepumpar hamnar normalt i energiklass A++ eller A+++ för rumsuppvärmning, enligt Energimyndigheten. Hur effektiv pumpen blir i ditt hus beror också på värmesystemet – med golvvärme räcker lägre vattentemperatur än med radiatorer, och det gynnar pumpen. När du jämför modeller, titta på uppgifterna för kallare klimat. Vad siffrorna betyder förklarar vi i guiden om SCOP och COP.

Kollektorn kan även ge svalka på sommaren. Boverket skriver att frikyla, där den svala köldbäraren används för att kyla huset med hjälp av fläktkonvektorer, är mest effektiv med bergvärme men att det också går att använda med mark- och jordvärme.

Någon officiell livslängd finns inte. Den kommersiella prisguiden Boio anger 20–25 år för jordvärmepumpar, vilket är samma nivå som den anger för bergvärme. Se siffran som en ungefärlig uppgift från en kommersiell källa, inte som ett löfte.

Jordvärme eller bergvärme?

Tomten avgör mycket. Bergvärme kräver ett borrhål och tar liten yta, medan jordvärme kräver mycket mark men ingen borrning. Båda hamnar normalt i energiklass A++ eller A+++ enligt Energimyndigheten.

En utförligare genomgång av skillnaderna finns i jämförelsen bergvärme eller jordvärme.

Vad påverkar kostnaden?

Vi anger medvetet inget prisintervall för jordvärme. De kommersiella prisuppgifter vi har hittat går så långt isär att ett gemensamt intervall skulle vara missvisande. Be i stället om offerter där posterna är specificerade. Det här brukar påverka priset:

• Markarbetet – hur stor yta som ska grävas, jordart och om stenig mark kräver nytt fyllnadsmaterial, samt återställning av tomten.
• Slangens längd – den följer av husets värmebehov och dimensioneringen.
• Vid sjövärme – avståndet från huset till sjön, förankringen och arbetet med anmälningar.
• Värmesystemet – om huset redan har vattenburen värme eller om radiatorer och rör behöver installeras.
• Pumpen – storlek och om varmvattenberedare ingår.
• Övrigt – elarbete, demontering av gammal panna och kommunens avgift för anmälan.

Arbetskostnaden ger ROT-avdrag. Vid totalentreprenad till fast pris får arbetskostnaden för en vätska-vattenvärmepump enligt Skatteverket beräknas till 35 procent av totalpriset. Jordvärmepumpar och sjövärmepumpar kan också ge det statliga bidraget för energieffektivisering, som täcker högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor, om huset och pumpen uppfyller villkoren.

För- och nackdelar med jordvärme och sjövärme

Se 16 värmepumpar för jord- och sjövärme från olika tillverkare, med tekniska data och källor.