COP och SCOP – två olika mått
Båda måtten beskriver hur mycket värme värmepumpen ger i förhållande till den el den använder. Skillnaden är under vilka förhållanden.
| Mått | Svenskt namn | Vad det mäter |
|---|---|---|
| COP | Värmefaktor | Effektiviteten vid en bestämd driftpunkt, till exempel en viss utetemperatur. COP 3 betyder 3 kWh värme per kWh el just då. |
| SCOP | Årsvärmefaktor eller säsongsvärmefaktor | Genomsnittet över en hel uppvärmningssäsong: årets värmebehov delat med årets elanvändning. SCOP 3 betyder att varje kWh el ger cirka 3 kWh värme över året. |
Effektiviteten varierar med förhållandena – för en luftvärmepump med utetemperaturen, och för alla vattenburna pumpar med hur varmt vatten värmesystemet behöver. Energimyndigheten varnar för att tillverkare ibland lyfter fram värmefaktorn, som då gäller den utetemperatur där pumpen är som allra effektivast. Ett COP-värde i en annons säger därför lite om vad du kan räkna med under en svensk vinter.
Själva köldmediekretsen och varför effektiviteten sjunker i kyla förklarar vi i guiden om hur en värmepump fungerar.
Så räknas SCOP fram
SCOP mäts inte under ett riktigt år i ett riktigt hus. Pumpen provas i laboratorium vid olika dellaster, och säsongsvärdet räknas fram ur resultaten. Hur det går till beskrivs i standarden EN 14825, i Sverige SS-EN 14825:2022. Själva förordningen räknar inte upp standarden utan hänvisar till harmoniserade standarder.
EU:s förordning om energimärkning beskriver en uppvärmningssäsong som en uppsättning utetemperaturer och hur många timmar varje temperatur förekommer. Pumpens prestanda vid de olika temperaturerna vägs alltså samman efter hur vanliga de är i klimatet. Därför spelar det stor roll vilket klimat beräkningen gäller.
Tre klimatzoner – och varför kallare klimat gäller i Sverige
EU:s energimärkning räknar med tre klimatzoner. Varje zon har en referensstad och en dimensionerande utetemperatur:
| Klimatzon | Referensstad | Dimensionerande utetemperatur |
|---|---|---|
| Varmare klimat | Aten | +2 °C |
| Genomsnittligt klimat | Strasbourg | −10 °C |
| Kallare klimat | Helsingfors | −22 °C |
Samma värmepump får olika SCOP i de tre zonerna. Energiklassen på etiketten gäller genomsnittligt klimat, men för svenska förhållanden rekommenderar Energimyndigheten att du framför allt tittar på värdena för kallare klimat. I de sydligaste delarna av landet kan även medelklimatet vara relevant.
Energiklassen – vad den bygger på
Värmepumpar energimärks enligt två olika EU-förordningar. Luft-luftvärmepumpar upp till 12 kW märks enligt förordningen om luftkonditionering (626/2011). Övriga värmepumpar för rumsuppvärmning upp till 70 kW – bergvärme, jordvärme, luft-vatten och frånluft – märks enligt förordning 811/2013.
För de vattenburna pumparna bygger energiklassen på säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning, ηs. Den räknas enligt förordningen fram som SCOP delat med en konversionsfaktor på 2,5, med vissa korrigeringar. Faktorn speglar att elproduktionen i EU antas ha en genomsnittlig verkningsgrad på 40 procent. För högsta klassen, A+++, krävs ett ηs på minst 150 procent vid 55 °C och minst 175 procent vid lågtemperaturtillämpning (35 °C). Ett SCOP på 4 motsvarar alltså ett ηs på 160 procent före korrigeringar (egen beräkning: 4 ÷ 2,5).
Klassen är en grov sortering. Enligt Energimyndigheten hamnar berg- och markvärmepumpar normalt i A++ eller A+++, luft-vattenvärmepumpar i A+, A++ och ibland A+++ och luft-luftvärmepumpar i A++ eller A+++. Många modeller delar alltså klass, och då är det siffrorna för kallare klimat som skiljer dem åt.
Framledningstemperaturen spelar in
En värmepump arbetar mer effektivt ju lägre temperatur vattnet ut till värmesystemet behöver hålla. Energimyndigheten skriver att alla värmepumpar utom luft-luft blir mer effektiva med vattenburen golvvärme, eftersom golvvärme klarar sig med lägre temperatur än radiatorer. Installatörsföretagen anger i ett äldre faktablad att effektiviteten sjunker med 1–3 procent per grad högre framledningstemperatur.
Det är därför etiketten för vattenburna pumpar visar energiklassen både vid 35 °C och 55 °C. Har du radiatorer är 55 °C-värdet ofta det mest relevanta. Boverket råder dig att före en luft-vatteninstallation kontrollera att radiatorerna klarar en framledningstemperatur på 55 grader.
Tänk också på att varmvattnet inte ingår i den årsvärmefaktor som visas. Varmvatten kräver högre temperatur än golvvärme, så pumpens verkliga årsvärmefaktor i ett hus där den även gör varmvatten blir i regel lägre än det SCOP som anges för rumsuppvärmning.
Räkneexempel: så påverkar SCOP elbehovet
Exemplet visar bara principen. Det bygger på tre antaganden:
- Värmebehov: 15 000 kWh per år. Som jämförelse använde ett genomsnittligt småhus 14,2 MWh för uppvärmning och varmvatten 2024 enligt Energimyndigheten.
- Täckning: värmepumpen antas ta hela värmebehovet med samma SCOP, utan tillsatsvärme.
- Elpris: 2,34 kr per kWh allt inräknat, vilket är SCB:s genomsnitt för hushåll som använder minst 15 000 kWh per år under första halvåret 2026. Ditt pris kan vara högre eller lägre.
Räkningen är elbehov = värmebehov ÷ SCOP. Värdena är avrundade.
| SCOP | El per år | Elkostnad per år |
|---|---|---|
| 1 (direktverkande el, som jämförelse) | 15 000 kWh | 35 100 kr |
| 2,5 | 6 000 kWh | 14 040 kr |
| 3 | 5 000 kWh | 11 700 kr |
| 3,5 | 4 290 kWh | 10 030 kr |
| 4 | 3 750 kWh | 8 780 kr |
| 4,5 | 3 330 kWh | 7 800 kr |
| 5 | 3 000 kWh | 7 020 kr |
Två saker syns tydligt. Ett högre SCOP minskar elbehovet, men varje steg ger mindre än det förra: från 3 till 4 sparar 1 250 kWh om året, från 4 till 5 bara 750 kWh. Skillnaden mellan två pumpar med SCOP 4,3 och 4,5 är alltså liten jämfört med skillnaden mellan rätt och fel pumptyp för huset.
I verkligheten blir siffrorna andra. Tillsatsvärmen tar en del de kallaste dagarna, varmvattnet drar mer, och hur pumpen dimensioneras och ställs in påverkar resultatet. Vill du räkna med dina egna siffror – förbrukning, elpris och täckningsgrad – använd besparingskalkylatorn. Hur mycket el olika pumptyper brukar använda går vi igenom i guiden om hur mycket el en värmepump drar.
Så läser du energimärkningen
- Se vilken etikett det är. En luft-luftvärmepump visar SCOP och årlig energianvändning direkt på etiketten. En vattenburen pump visar energiklass och effekt men inte SCOP.
- Hitta kallare klimat. Etiketten har en Europakarta med tre zoner – varmare (ljusblå), medel (mellanblå) och kallare (mörkblå). I Sverige är det den mörkblå zonen som gäller.
- Kontrollera effekten. Effekten i kW för kallare klimat visar hur mycket värme pumpen kan ge i svenska förhållanden.
- Välj rätt temperatur. Vattenburna pumpar som bara värmer huset har klasser för både 35 °C och 55 °C. Pumpar som också gör varmvatten har en egen klass för varmvatten och en tapprofil från 3XS till XXL som visar hur mycket varmvatten de klarar.
- Titta på ljudet. Etiketten visar ljudeffektnivån för inomhus- och utomhusdelen. Tio decibel mer upplevs som dubbelt så högt.
- Läs produktbladet. För vattenburna pumpar ska produktbladet ange säsongsmedelverkningsgraden och den årliga energianvändningen även för kallare klimat. Det är där du jämför modeller på riktigt.
- Kolla i EPREL. EU:s produktdatabas EPREL visar modellens energiklass. Enligt Boverket utgår bedömningen av om pumpen kan ge statligt bidrag från samma databas.
Vanliga frågor
Vad är ett bra SCOP-värde för en värmepump?
Det finns ingen officiell gräns för vad som är bra. Jämför modeller med värden för samma klimatzon och samma temperatur, och använd energiklassen som en grov sortering. För det statliga bidraget krävs att pumpen ligger i någon av de två högsta vanligt förekommande energiklasserna i EU:s produktdatabas EPREL.
Varför står det inget SCOP på energimärkningen för min bergvärmepump?
Etiketten för vattenburna värmepumpar visar energiklass, effekt per klimatzon och ljudnivå, men inte SCOP. I produktbladet ska säsongsmedelverkningsgraden anges i procent, även för kallare klimat. Många tillverkare anger SCOP i sina tekniska data – kontrollera då vilken klimatzon och temperatur värdet gäller.
Ingår varmvattnet i värmepumpens SCOP?
Nej. Energimyndigheten påpekar att uppvärmningen av tappvarmvatten inte ingår i den årsvärmefaktor som visas. Pumpar som också värmer varmvatten har en egen energiklass för det, på skalan A+ till F.
Vad betyder 35 °C och 55 °C på energimärkningen för värmepumpar?
Det är temperaturen på vattnet som pumpen levererar ut till värmesystemet. 35 °C motsvarar ett lågtemperatursystem som golvvärme och 55 °C ett system som behöver varmare vatten, som många radiatorsystem. Etiketten visar energiklassen för båda.
Källor
- Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 811/2013 om energimärkning av värmepumpar m.m. – Europeiska unionen. Kontrollerad 6 november 2026.
- Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 626/2011 om energimärkning av luftkonditioneringsapparater – Europeiska unionen. Kontrollerad 6 november 2026.
- SS-EN 14825:2022 (produktsida) – Svenska institutet för standarder (SIS). Kontrollerad 6 november 2026.
- Värmepumpar – så läser du energimärkningen – Energimyndigheten. Kontrollerad 6 november 2026.
- Luftluftvärmepumpar – så läser du energimärkningen – Energimyndigheten. Kontrollerad 6 november 2026.
- Så mycket kan du spara på att energieffektivisera ditt hus – Energimyndigheten. Kontrollerad 6 november 2026.
- Välj rätt värmepump – Energimyndigheten. Kontrollerad 6 november 2026.
- Energiguiden: Luftvärmepump – Boverket. Kontrollerad 6 november 2026.
- Energisparfaktablad: Konvertering till berg- eller jordvärmepump – Installatörsföretagen. Kontrollerad 6 november 2026.
- Energistatistik för småhus 2024, tabellverk – Energimyndigheten. Kontrollerad 6 november 2026.
- Statistikdatabasen: Priser på el för hushåll efter förbrukarkategori, halvår – SCB. Kontrollerad 6 november 2026.
- Bidrag för energieffektivisering i småhus – Boverket. Kontrollerad 6 november 2026.
Uppgifterna är allmän vägledning. Dimensionering, elarbete, köldmediearbete och borrning ska alltid utföras eller bedömas av behörigt företag. Hittar du ett fel? Säg till så rättar vi det. Läs om våra redaktionella principer.