Bergvärme eller luft-vattenvärmepump? Så väljer du mellan dem

Samma system i huset – olika värmekälla

Både bergvärmepumpen och luft-vattenvärmepumpen lämnar sin värme till husets vattenburna system och kan värma tappvarmvattnet. Inomhus är förutsättningarna alltså desamma: båda kräver radiatorer eller golvvärme med vatten. Det som skiljer är var värmen kommer ifrån.

En bergvärmepump hämtar värme ur ett borrhål. Temperaturen i berget är ungefär densamma året om, och Energimyndigheten skriver att den fungerar i hela landet. En luft-vattenvärmepump hämtar värme ur uteluften via en utedel med fläkt. Den passar enligt Energimyndigheten bra för både mindre och större hus i södra Sverige, men fungerar inte lika effektivt i norra Sverige med långa, kalla vintrar.

Jämförelse sida vid sida

Prisuppgifterna källa för källa. Vi har inte hittat prisintervall från myndigheter, så tabellen ovan bygger på kommersiella prisguider. Så här säger var och en:

Vad som ingår och vad som driver priset uppåt finns i guiderna om luft-vattenvärmepumpens pris och vad bergvärme kostar.

Livslängden i tabellen är kommersiella uppgifter från 1KOMMA5° och Boio – någon officiell siffra finns inte. Tillverkaren Qvantum skriver att luft-vattenvärmepumpar ofta håller något kortare än bergvärmepumpar. Borrhålet håller normalt mycket längre än själva pumpen; branschorganisationen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen skriver att ett rätt dimensionerat borrhål kan leverera värme "för all framtid".

Effektivitet när det är kallt

Här är skillnaden störst. En luft-vattenvärmepump hämtar värme ur luft som kan vara långt under noll just de veckor huset behöver mest värme. Enligt Boverket kan det då behövas extra värme från en annan källa, och ett faktablad från den kommunala energi- och klimatrådgivningen anger att luftvärmepumpar kan stanna vid temperaturer under 25 minusgrader – vilket gör tillsatsvärme nödvändig. Gränsen varierar mellan modeller och står i tillverkarens tekniska data.

Bergvärmepumpen har samma värmekälla hela vintern, men även den dimensioneras ofta för att inte klara hela effektbehovet de allra kallaste dagarna. Installatörsföretagen beskriver i ett faktablad ett exempel där en pump som klarar cirka 80 procent av effektbehovet täcker cirka 95 procent av årets energibehov. Resten tas av en elpatron eller annan tillsats.

Två saker att kontrollera för luft-vatten:

• Värden för kallare klimat. Energimärkningen visar effekt för tre klimatzoner. Energimyndigheten råder dig att titta framför allt på effekten vid kallare klimat, som motsvarar svenska förhållanden.
• Radiatorerna. Boverket råder dig att kontrollera att radiatorsystemet klarar en framledningstemperatur på 55 grader före installationen. Annars kan vissa radiatorer behöva bytas mot större.

Ljud: utedelen är luft-vattenpumpens svaga punkt

En bergvärmepump har ingen utedel, så den stör inte grannarna. Luft-vattenpumpens utedel har en fläkt och ska enligt Energimyndigheten placeras där den inte stör grannar eller din egen nattsömn.

Boverket räknar värmepumpar till industribuller och hänvisar till Naturvårdsverkets vägledning. Vid en befintlig bostads fasad är utgångspunkten en ekvivalent ljudnivå på 50 dBA dagtid, 45 dBA kvällar och helger och 40 dBA nattetid, men vägledningen är inte bindande gränsvärden. Om en granne klagar prövas det av kommunens miljönämnd. Danderyds kommun skriver till exempel att ägaren då måste visa med en kvalificerad ljudmätning att riktvärdena klaras, och att åtgärder i efterhand ofta är svåra och dyra. Be därför leverantören visa hur placeringen klarar riktvärdena innan utedelen monteras.

Tomt, borrning och anmälan

Bergvärme kräver att det går att borra. Inom vattenskyddsområden råder normalt tillståndsplikt eller förbud mot borrning, och där det är brist på sött grundvatten kan kommunen kräva tillstånd. Installationen ska anmälas till kommunens miljönämnd innan arbetet börjar; den som installerar utan anmälan kan få en miljösanktionsavgift på 1 000 kr, och 3 000 kr om kommunen kräver tillstånd. SGU:s vägledning rekommenderar minst 20 meter mellan två energibrunnar och, om grannen saknar brunn, minst 10 meter in från tomtgränsen. Hur borrningen går till beskrivs i guiden om att borra för bergvärme.

Luft-vatten omfattas inte av anmälningsplikten, men utedelen syns och hörs. Vissa kommuner kräver bygglov, och kommuner får meddela lokala föreskrifter om luftvärmepumpar. Avfrostningsvattnet måste dessutom kunna ledas bort så att det inte bildas en ishög under pumpen. Regelverket för båda typerna finns samlat i tillstånd och regler.

Räkneexempel: vad är bergvärmens merkostnad värd?

Huset har vattenburen elpanna och köper i dag 15 000 kWh el per år för värme och varmvatten. Elpannan antas göra värme av 98 procent av elen, och elpriset är 2,34 kr/kWh – SCB:s genomsnitt första halvåret 2026 för hushåll med minst 15 000 kWh per år. Luft-vattenpumpen antas ha SCOP 3,2 och täcka 90 procent av behovet; bergvärmen SCOP 4 och 95 procent. Investeringen efter ROT-schablonen är 123 000 kr respektive 157 000 kr – mitten av Offertas båda intervall – före eventuellt bidrag.

Bergvärmen kostar i exemplet cirka 34 000 kr mer och sparar cirka 3 300 kr mer per år. Merkostnaden tar alltså drygt tio år att tjäna in. Skillnaden växer om luft-vattenpumpen får sämre årsvärmefaktor än antaget – vilket den får i kallare klimat – och om elpriset är högt. Den krymper i ett milt klimat. Exemplet räknar inte med ränta, service, bidrag eller att luft-vattenpumpen kan behöva bytas tidigare.

Bidrag, ROT och köldmedier

Båda typerna kan ge bidraget för energieffektivisering i småhus, som täcker högst 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kr per småhus. Pumpen måste vara styrbar och ligga i någon av de två högsta energiklasser som är vanliga för produktgruppen, och huset måste uppfylla villkoren – se bidraget för värmepump. ROT-avdrag ges för båda, och vid fast pris räknas 30 procent av totalpriset som arbete för luft-vatten och 35 procent för bergvärme.

Köper du luft-vatten är köldmediet värt en fråga. Från 1 januari 2027 får nya luft-vattenvärmepumpar upp till 12 kW inte släppas ut på EU-marknaden om köldmediet har GWP 150 eller mer – det gäller både delade system och monoblock, med vissa undantag av säkerhetsskäl. Förbudet gäller nya produkter, inte pumpar som redan sitter i hus.

När luft-vatten är det rimliga valet

• Borrning är inte möjlig eller rimlig – huset ligger i ett vattenskyddsområde där kommunen inte tillåter borrning, tomten är så liten att de rekommenderade avstånden till grannarnas brunnar inte går att hålla, eller berget ligger så djupt att borrningen blir dyr.
• Du bor i södra Sverige, där vintrarna är mildare och luft-vattenpumpens nackdel i kyla väger lättare.
• Investeringen måste vara lägre och du accepterar att pumpen troligen behöver bytas tidigare.
• Huset är mindre eller behovet av värme och varmvatten måttligt, så att bergvärmens lägre driftkostnad inte hinner betala merkostnaden.

När bergvärme vinner

• Vintrarna är långa och kalla. Berget ger samma värme hela året, medan uteluften inte gör det.
• Huset är stort och använder mycket energi. Boverket skriver att bergvärme passar bäst i hus med stort behov av uppvärmning och varmvatten.
• Grannarna bor nära. Utan utedel finns ingen fläkt att störa sig på.
• Du vill kunna kyla på sommaren. Boverket beskriver frikyla, där borrhålets temperatur på cirka 10 grader används för att kyla huset med el bara till pumpar och fläktar.
• Du planerar långsiktigt. Investeringen är stor, men borrhålet håller normalt mycket längre än själva pumpen.